Twilight in paradise...the dark and decadent truth behind psychadelic drugs.

"Kommer någon av er att hitta tillbaka?"
Frågade jag, den där familjära känslan av att man inte kan kontrollera sin omgivning, man kan känna sig som ett med världen.
Men man kan även känna sig totalt uttittad och ensam...jag var någonstans emellan.
"Vi måste vidare, jag vill ha pilsner"
Sa han medans de började gå snabbare.
Jag tittade på min hand och såg ett glas nästan helfullt.
På ett spasmiskt sätt slog min arm upp och ner utan att jag kunde kontrollera det. Färgerna började flyta ihop, nu hände det...folk överallt festandes, högljuda, skrikandes, dekadenta.
Jag såg att två män hällde sprit på en ung kvinnas kurviga kropp och slickade av det. Allt snurrar.
"Heliga guds moder och jesus amalia"
"Vad händer?!"
"Vad skulle jag göra här?"
Jag snurrar snabbt runt och ser mina kamrater, och skyndar efter...det är hög musik överallt, det är dansmusik...RnB tror jag. Allt låter som en motorsåg mot mina öron.
Jag dricker den sista skvätten öl, jag svettas.
Mitt blod är för tjockt för den här värmen!
En transvestit tittar ut genom ett fönster och ropar på mig:
"Γεια εκεί αγόρι εραστών"
Det är grekiska, jag förstår inte vad han menar...men han slänger en slängkyss mot mig och jag förstår ingenting.
En tjock liten man kommer fram och gestikulerar väldigt kraftigt mot mig samtidigt som han skriker, han låter väldigt uppspelt och förbannad.
"Έχετε δει πάντα κάτι παρεμφερή; Εκείνος ο γιος μιας σκύλας προσπάθησε να κλέψει τα ψάρια μου Έτσι τον έκοψα νεκροί με αυτό το μαχαίρι"
Han visar mig en stor kniv med blod över hela bladet sen håller han upp ett avkapat huvud...jag kräks nästan.

Jag kommer fram till en strand och jag ställer mig för att ta en cigg ute på piren.
"Μου δώστε τη δέσμη χρημάτων!"
Någon skriker på mig..
Jag vänder mig om och jag ser att han håller i en pistol, han riktar den rakt mot mitt ansikte.
"I don't speak greece" säger jag lugnt..men min puls är skyhög.
"Give me the fucking money you faggot!" Skriker han och hans röst skär sig..han är rädd.
"I don't have any money, I'm sorry" Jag ser varenda por i hans ansikte, han hyperventilerar.
Han vet inte riktigt vad han ska göra, en liten tår faller från hans vänstra öga.
"Just put the gun down man, I'm with you" säger jag...han ser så ynklig ut när han står där.
"You fucker, you give me money!" Hans röst skär sig åter igen och han gråter öppet, men han försöker hålla tillbaka tårarna.
Jag tittar honom djupt i ögonen och jag märker att de börjar skjuta fyrverkerier inne i stan, de firar något.
"I told you, I don't have any money. Just put the gun down man" jag försöker tala vett med honom.
Han vet inte riktigt vad han ska säga..

Nu känner jag känslan, 7 simultana flashbacks på en och samma gång...L...S....D!
Han vickar på huvudet och tittar konstigt på mig...han har ingen aning om hur jag uppfattar situationen...och det har inte jag heller.
Han är tyst i vad som jag uppfattar som nästan 5 minuter, men om jag känner drogen rätt så är det snarare 5 sekunder.
"Ο νεκρός Θεός το ένα πρόσωπο που προσπαθώ να ληστεψω είναι ο μόνος τουρίστας χωρίς χρήματα" Han säger det med en stor klump i halsen...jag vet inte vad han menar, det låter som om han pratar baklänges.
Han vänder sig om och går därifrån...Jag känner att jag fryser, men det är omöjligt för det måste minst vara 20-25 grader i den svala grekiska-natten.
"Λυπάμαι ότι ο κύριος, αξίζω αυτό, αυτό είναι η μοίρα μου"
Ropar han till mig och jag vänder mig för att se honom.
"BLAM!"
Hans kropp flyger handlöst över piren och han slår i vattnet med ett hårt splash....vattnet färgas rött. Det luktar bränt kött, krut och rök.

Jag förstår helt plötsligt allt...jag tänder en ny cigarett och börjar gå.
Paradiset är egentligen inte en perfekt plats, det är bara en plats där man har målat över skavankerna för den stora massan.
Men vissa nätter, som den här så kommer verkligheten fram...och den är inte ond, den är bara sorglig.

Idiocy the greatest american export since coca cola..

Propaganda, Många ser bilden av propaganda som något förlegat. Hurtiga försök att framställa sig och sitt land i bättre dager.
Men propaganda finns fortfarande och vi utsätts för den varje dag, varje amerikansk tv-serie som finns är ett bevis på att propaganda finns i alla medium.
Förvridna quasi-kristna värderingar lyser igenom en fasad så kantad av fejkade skratt och situationskomedi.

Till och med musiken därifrån är ett bevis på att den amerikanska drömmen är en dröm om att sälja ut.
Den amerikanska drömmen ÄR propaganda, försköning på försköning, lager på lager med smink som får hela det amerikanska systemet att se så jävla vackert ut.
Men skrapar man lite på ytan så ser man skiten som lyser igenom.
Och påtok för många köper den här drömmen, drömmen om det fria landet i väst som ska rädda hela världen.
Men förutom de sjuka religösa värderingarna som härjar fritt bland den tysta massan i centrala nordamerika aka Bibelbältet. Så är ignorans och idioti bland det mest prominenta exporterna från amerika.

Jag tröttnar på migsjälv när jag måste sitta och skriva ner såhär självklara saker om USA, faktum är att jag älskar USA, mycket av det jag älskar mest i världen kommer därifrån.
Men dessa dagar är förbi, den tysta massan i USA är den som skrämmer mig, radikalerna, de som vågar vara avante garde de får all min respekt!
Men den tysta massan, "The crushing weight of mainstream ignorance" det är dom som är farliga.
Men nu har jag blivit en jävla karikatyr på migsjälv...snart flyttar jag och då ska jag lansera min nya hemsida.
Bara konst, musik & skrift.

The love of flesh, the fall of the system and the return of riot!

Jag har betraktat all denna dekadens, och den är sannerligen överväldigande. Systemet har misslyckats, och vi som faktiskt står utanför och blickar in kan se det.
"Politik" är det som återigen bevisar att allt har misslyckats.

Ingen tror längre på andlighet, och om de gör det så är de några av de få som faktiskt står utanför, som inte tror att meningslös debatt mellan två språkrör för organistationer som försöker föra sin patetiska, småsinta och oftast egocentriska åsikt som ett sätt att leva sitt liv. Allt vi behöver är samhörighet, men så länge som folk inte vågar expandera från det som de blivit lärda sen barnsben, allt vi behöver är vågan att experimentera.
Vi behöver någon som skiter i allt!

Det enda som är sant är att alla politiska organisationer är samma jävla skit, De är vidriga besserwissrar som inte kan använda sina mikroskopiska hjärnor till att sätta sig in i sin motståndaren situation. Och det enda sättet att besegra sin motståndare är att förstå honom.
Men idioterna i AFA, NSF osv osv osv fattar inte att de är exakt samma skit de förespråkar. Och alla andra som sätter sin tillit till politiska ideologier är lika blinda.

Det är inte vi mot dem, vi är alla samma ras och vi måste förenas för att kunna krossa ett system som förtrycker oss även om vi tror att vi lever i frihet så är det bara skitsnack, Det handlar inte om pengar, det handlar inte om makt...det handlar om kärlek.
Det handlar om att inte sälja ut, det handlar om att våga vägra kommercialism och kändisskap.
Slå er fria från bojorna som systemet har satt er i, Vi är alla en människa.

Så istället för att dekadent försöka ha sporadiska sexuella-relationer och supa ner er var och vareviga dag, försök få lite förståelse för världen!
Kom bort från systemet, inget är rätt förutom det du tycker är rätt...och ingen ska säga till dig vad du ska tycka, göra eller känna.
Våga bryt mallen...för den är så jävla uttjatad.

All the decadence...oh the humanity.

All denna dekadens....varför?
Till vilken nytta?
Ingen bryr sig, systemet tillgodohåller oss med sin veckoliga dos av värklighetsflykt.
Aldrig mer säger jag bara, men ändå kommer jag stå där som en idiot och vänta nästa gång.
De håller oss i schack genom att hålla oss beroende..beroende av skit, floskler och total missär...
Vi är alla körda, men tack för att på domedagen så kommer Gud att peka på dem som inte är värdiga och lämna kvar dem, vem vet....kanske blir man kvar själv, men då är det lika bra, Dekadensen är för överhängande för att igonoreras, så många kommer falla offer för den innan det är slut, för många nästan.

Det är med tårar på mina händer som jag skriver sanningen, jag kommer aldrig att hinna berätta för min far hur mycket jag faktiskt älskar honom.
Jag vågar helt enkelt inte, han är mitt allt, han har räddat mig hela mitt liv men jag kommer aldrig ens kunna säga det rakt i hans ansikte, Jag skäms så mycket för migsjälv varje dag, jag har missat hela livet och jag fattar fortfarande inte vad som hänt....jag kommer aldrig kunna leva igen. Men jag kommer få leva med skammen resten av mitt liv och in i döden.
Hur mycket jag än vill så kan jag aldrig säga det, han betyder allt för mig...han är min hjälte, den enda hjälten som faktiskt betyder något, den enda hjälten som faktiskt är äkta!
Och ändå kommer jag aldrig kunna säga "jag älskar dig" upp i hans ansikte, jag gråter....Jag har aldrig gråtit å någon annans vägnar men han, fyfan vad jag älskar honom.

Det kvittar vad någon annan jävla fan säger, Han är så jävla underbar! Ingen kan någonsin bli som honom, han är min hjälte!
Han kanske inte fanns där i person hela tiden, men i mitt hjärta har han fan alltid funnits. Utan ett jävla ord har han alltid stått där, tyst och trygg. Stark och stolt!
Med obestridd kärlek och välvilja i sina ögon.
Han må ha förlorat hela min barndom till oerfarenhet och omognad för faderskap. Men det spelar ingen roll för mig, han är fortfarande mitt allt, min hjälte, min far.

Om jag fick en önskan så skulle det vara att han fick vara stolt över mig en enda gång innan jag dör.. Att jag får göra en enda handling som kan få oss att bara se på varandra och känna samma sak. Och ge honom samma respekt för mig som jag har för honom...
Hela mitt liv försökte jag ha en far men jag fick alltid en farsa....

This message has been paid for by the New World Order

Ibland måste man kapa alla band
För att kunna överleva
Ibland så köper man hypen som man blir tilldelad
Och börjar tro att man är större än sig själv
Och när man gör det
Måste man starta om från början
Man måste likt Fågel Fenix brinna
För att kunna födas ur askan

För om du inte är äkta och inte kan stå för det du gör
Och när andra säger åt dig vad det du gör är
När din vision blir lidande på grund av ignorans
Då måste du skaka av dig alla som inte är äkta
Att begå kommerciellt självmord innan man är känd kan ses som galenskap.
Eller som ett genidrag.

This message has been paid for by the new World order.