Han grät.
Vad fan skulle han ta sig till?
Fyfan, han hade verkligen goofat till det den här gången.
Han insåg att han hade försökt passera klyschiga introduktioner till sina noveller.
Han hade totalt tappat stinget, "det där" som alla påstod att han hade fanns inte där, hurfan skulle hans arma ego överleva den smällen?
Hans ego var nästan överdrivet, han saknade självdistans men skämtade bort påståendena om att han gjorde det.
Han var bäst, vackrast, mest äkta, originellast och nästan messias...
Monday, March 3, 2008
Subscribe to:
Post Comments (Atom)

No comments:
Post a Comment